Vänern och Vättern tillförts mycket stora vattenflöden. En mängd olika substanser i tillflödena kan ha orsakat effekterna. Det är dock inte troligt att kraftigt hormonstörande ämnen tillförts Vänern då hormonnivåer i juvenila vitmärlor inte skilde sig jämfört med vitmärlepopulationer från Östersjön av samma årsklass och ålder. Effekterna är dock alarmerande och bör följas upp.
Rapport 72: Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002
Vitmärlans (Monoporeia affinis) fekunditet (ägg/hona) är signifikant lägre i Vättern jämfört med Vänern under perioden 1999-2002. Under perioden 1996-2002 registreras dock en ökande fekunditet i Vättern. Resultaten måste emellertid betraktas som osäkra med tanke på en mycket högre fekunditeten under 2002 i Vättern, som kan ha påverkat trenden. Det finns ett starkt samband mellan fekunditet och näringstillgång. Fettsyresammansättningen i vitmärla skiljer sig mellan sjöarna under 2001 då fekunditeten var mycket låg i Vättern medan skillnaderna i fettsyresammansättning minskade under 2002. En högre näringstillgång i form av kiselalger i Vättern under 2001 skulle kunna vara förklaringen till den förändrade fettsyresammansättningen och högre fekunditeten hos vitmärlan i januari 2002 i Vättern.
- 2022, Fisk och fiske, Publikationer, Rapport