Vätterns tillstånd: historiska och framtida utmaningar

augusti 5, 2020

 

Vättern är en sjö som påverkar och engagerar många människor. Under sommaren har det i media, sociala medier och i en nyligen lanserad film förekommit flera påståenden och uppfattningar om tillståndet i sjön och Vätternvårdsförbundets roll. I diskussionerna görs det sällan en samlad bedömning av läget för hela sjön. Istället anges ofta begränsade områden med (lokala) miljöproblem och man extrapolerar från dessa begränsade områden till hela Vättern.

Miljöproblem?

Frågor som hamnar i fokus handlar ofta om pågående eller historiska utsläpp till Vättern. Exempel som lyftas är två förorenade områden i och nära Vättern – Munksjön i Jönköpings centrum och Sörviken i norra Vättern – där utsläpp av bl.a. cellulosarester från pappersfabriker har förkommit historiskt (fiberbankar). Det hävdas att dessa områden är representativa för hela Vättern. Även utsläpp från försvarsmaktens övningar (och ammunitionsdumpningar efter andra världskriget) och utsläpp från avloppsreningsverk tas upp som förödande för Vätterns miljötillstånd.

Dessa föroreningarna i Vättern har huvudsakligen historiska orsaker och de härstammar från en tid då det var en obefintlig lagstiftning för verksamhetsutövare (innan 1969). Idag är dessa utsläpp till sjön reglerade och betydligt lägre, eller har t.o.m. upphört helt.

Det finns lokala område i Vättern och dess tillrinningsområde med åtgärdsbehov. Områden med fiberbankar, utsläpp från avloppsreningsverk och nedslagsområden för militära övningar samt ammunitionsdumpning från försvaret är välkända och undersökta. Arbetet som ska leda till åtgärder pågår (även om det går långsamt) men det är ett problematiskt arbete utifrån praktiska, juridiska som ekonomiska förutsättningar.

När utsläpp i och deras påverkan på Vättern diskuteras måste den geografiska skalan beaktas. En extrapolering från lokala problemområden till helsjön – dvs från tillståndet av 0,01% till resterande 99,99% av Vättern – är problematisk och missar väsentliga fakta. Sörviken, Munksjön (en egen sjö), vallgraven i Vadstena eller flygskjutsmålet Hammaren är inte representativa för Vättern. Mätningar visar dessutom att påverkningar från dessa områden är i många fall obetydliga eller bara mycket lokala.

Läs mer om hur utsläppssituationen såg ut förr och idag, hur dessa utsläpp och lämningar påverkar Vättern, och hur de hanteras (och åtgärdas).

Tre framtida hot

Vättern är på grund av den långa omsättningstiden och sin näringsfattighet särskilt känslig för miljögifter. Halter i vattnet är vanligtvis låga men vissa anrikas i sediment eller t.ex. fisk. ”Gamla” miljögifter som dioxin och PCB sjunker, men ”nya” som t.ex. PFAS behöver följas upp och åtgärdas.

Invasiva främmande arter har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. De kan påverka hela ekosystemet och ställa till med stora problem genom att exempelvis konkurrera ut inhemska arter och sprida sjukdomar.

Högre vattentemperaturer kan leda till negativa konsekvenser för Vätterns unika kallvattenekosystem. Det kan påverka ekosystemtjänster som dricksvatten och friluftslivet. Kallvattenarter som röding är anpassad till kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Sedan 1980-talet har temperaturen i ytvattnet redan ökat med 2-3 grader.

Läs mer om Vätterns utmaningar.

Vätternvårdsförbundets roll

Vätternvårdsförbundet är ett s.k. vattenvårdsförbund. Vi samordna miljöövervakning för Vättern, dvs är ansvariga att undersökningar som svarar på hur Vättern mår och utvecklas genomförs.

Baserad på data:

  • följer och bedömer vi Vätterns miljötillstånd och påverkan av olika källor och aktörer på olika skalor (lokalt/regionalt/nationellt/internationellt),
  • definierar mål
  • och föreslår åtgärder samt trycker på att dessa genomförs.

Ansvar för genomförande av åtgärder är en myndighetsuppgift och det ligger inte inom Vätternvårdsförbundets roll, uppgift eller mandat. I regel är Länsstyrelserna eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) tillsynsmyndighet.

Beslut om hur mycket en verksamhet får släppa ut tas av miljödomstolar och det baseras på eventuell påverkan på Vättern, med hänsyn till miljöbalken, vattenförvaltningen och annan lagstiftning. Underlag framtaget av Vätternvårdsförbundet används i dessa bedömningar.

Vätternvårdsförbundet följer forskningsrön och utvecklingen, och anpassar undersökningar efter Vätterns tillstånd och påverkanssituation med nya ämnen eller metoder. En viktig del i Vätternvårdsförbundet arbete är just att möta och belägga nya utmaningar, för att i tid förhindra framtida problem.

Läs mer om Vätternvårdsförbundet. 

Hur mår Vättern?

Vättern mår idag förhållandevis bra, sjön är återigen en näringsfattig klarvattensjö med ett siktdjup som är på samma nivå som för 100 – 120 år sen. Fosforhalten är låg, växt- och djursamhället tyder på en överlag välmående sjö. Halter av de flesta metaller och miljögifter är låga och/eller sjunkande.

Läs mer om Vätterns tillstånd.

Myndigheter, kommuner, forskningsinstanser och ideella har under lång tid arbetat för och bidragit till att förbättra och bevara Vättern.

Utmaningar för Vättern är inte gamla utsläpp, men nya miljögifter (t.ex. PFAS), främmande arter och klimatförändring. Dessa behöver vi fokusera på och lösa för att våra efterkommande ska kunna uppleva en ännu friskare och mer välmående Vättern än idag!

 

Last modified: 2020-08-06

Comments are closed.

Translate »