Världsvattendag 2020

mars 23, 2020

 

Idag firas världsvattendagen och då passar vi på att lyfta fram vattenfrågor ännu mer än alla andra dagar.

Årets tema är vatten och klimatförändring. Och just klimatförändringen, och dess påverkan på Vätterns ekosystem är utpekat som en av de största miljöutmaningarna för Vättern.

Vättern är en kallvattensjö och är på många sätt en norrländsk sjö som råkat hamna här nere i södra Sverige. Ekosystemet domineras av laxfiskar vilket är ovanligt och artsammansättningen är unik – med “nordliga” arter som röding och harr, samt “vanliga” arter med ett större utbredningsområde som abborre och lake. Därtill kommer glacialrelikterna – små kräftdjur som är kvar sedan istiden och som är anpassade till just kallt vatten.

Pungräkan (Mysis relicta), en av flera glacialrelikter som förekommer i Vättern. (Foto: Arild Hagen)

När vattentemperaturen stiger kan det medföra stora problem för just dessa karaktärsarter. Kallvattenarter som t.ex. röding är anpassade till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Även relationer mellan arter kan påverkas: så skulle mer värmetoleranta arter kunna börja konkurrera ut andra arter, eller att fenologiska händelser så som äggkläckning inte längre vara synkade (”trofisk mismatch”).

Men inte bara ekosystemet kommer påverkas – även ekosystemtjänster som dricksvattennyttjandet och friluftslivet kan förändras. När temperaturen ökar så ökar även hastigheten på olika biologiska processer, som t.ex. tillväxt av bakterier i vatten. Och när vintrarna fortsätter att bli varmare kommer isläggningen till slut utebli.

Snart slutåkt?

Vätterns ytvattentemperatur har ökat stadigt sedan mätningar började i mitten av 1900-talet, och ökningen har accelererat sedan 90-talet. De senaste 20 åren har temperaturen stigit med i genomsnitt 0,36°C per dekade. Denna ökningen ligger ungefär i samma storleksordningen som har uppmätts i andra sjöar på nordhalvklotet. Under vanliga år är det framförallt avsaknad av riktigt kalla vintermånader – så som denna vintern där medeltemperaturen var över 5°C i ytvattnet – som driver denna temperaturökningen. Det gör att Vättern inte blir tillräckligt nedkyld jämfört med för 50 eller 60 år sen, och börjar då den säsongsmässiga uppvärmningen under våren på en redan förhöjd nivå.

Enligt SMHIs beräkningar kan vi förvänta oss att denna temperaturökningen som vi redan har sett fortsätter. Mot slutet av detta seklet kan Vättern bli upp emot 3°C varmare, och isfri.

 

Läs mer:

SMHIs Klimatologi 42: Vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is i Vättern. Beräkningar för dagens och framtida klimatförhållanden.

Sharma, S., et al. (2019), Widespread loss of lake ice around the Northern Hemisphere in a warming world, Nature Climate Change, 9, 227–231, doi.org/10.1038/s41558-018-0393-5

O’Reilly, C. M., et al. (2015), Rapid and highly variable warming of lake surface waters around the globe, Geophys. Res. Lett., 42, 10,773–10,781, doi:10.1002/2015GL066235

Jonsson, T. och Setzer, M. (2015), A freshwater predator hit twice by the effects of warming across trophic levels, Nature Communications, 6:5992, doi:10.1038/ncomms6992

Last modified: 2020-03-23

Comments are closed.

Translate »