Pågående projekt

Vätternvårdsförbundet deltar i och driver projekt för att verka för Vätterns miljö. Här har vi listat några av dem.

Läkemedelsrester

I ett gemensamt projekt med Vänerns och Mälarens vattenvårdsförbund undersöks läkemedelsrester (och ett flertal organiska miljögifter) i alla tre stora sjöar. Totalt analyseras över hundra olika ämnen i utsjön, i tre tillrinnande vattendrag och utflödet i Motala Ström. Dessutom deltar flera Vätternkommuner och analyserar halter i råvatten och/eller avloppsvatten. Projektet genomförs 2019-2020, dessutom kommer studien kompletteras med analys av läkemedelsrester i fisk under 2020.

Vattenprovtagning i Svartån/Mälaren. Foto: Mälarens vattenvårdsförbund.

Utförare: SLU (vatten), IVL (fisk)
Finansiärer:  Vätternvårdsförbundet, Vänerns vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län mm.
Tid: vår 2019 – höst 2020 (vatten); sommar 2020 – vår 2021 (fisk)

 

Mikroskräp i sediment

2015 och 2017 analyserades mikroskräp i ytvatten från Vättern, samt Vänern, Hjälmaren och Mälaren. För att komplettera denna undersökning pågår en undersökning av mikroplast i sediment från Vättern (samt Vänern och Mälaren). Läs mer om mikroplast i ytvatten här.

Mikroskräp. Foto: Örebro Universitet.

Utförare: Örebro Universitet
Finansiärer:  Vätternvårdsförbundet, Vänerns vattenvårdsförbund, Mälarens vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket.
Tid: höst 2019 – höst 2020

 

Miljögifter i fisk

På grund av Vätterns storlek, omsättningstid och näringsfattighet är sjön särskilt utsatt för framförallt organiska miljögifter som anrikas i biota. I många fall är det svårt att mäta ämnen i vatten medan halter i biota (t.ex. i rovfiskar som röding) kan vara höga. Sedan länge har röding samlats in årligen och analyseras ca vårt 6:e år med avseende på framförallt tungmetaller, dioxin och PCB, samt bl.a. PFAS. För att underlätta en jämförelse mellan Vättern och andra, liknande, sjöar behövs start-upp av analys av miljögifter i abborre. Inom projektet analyseras halter av ”gamla” och ”nya” miljögifter i abborre från flera lokaler i Vättern, samt i andra arter som lake och kräfta.

Utförare: IVL, Umeå Universitet mm
Finansiärer: Vätternvårdsförbundet, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län
Tid: höst 2019 – vinter 2020

 

Främmande arter: vandrarmussla

Främmande arter har länge utpekats som ett (potentiellt) problem för Vätterns ekosystem. Vandrarmusslan är en invasiv främmande art som kommer ursprungligen från kaspiska havet men har spridit sig i Europa och Nordamerika. Enligt Artdatabankens riskklassificering utgör vandramusslan en stor risk och hamnade i den högsta riskkategorin – både vad gäller invasionspotential och potentiell ekologisk effekt.

Vandrarmusslor (Dreissena polymorpha). Foto: Jacob Bergengren

För sju år sen hittades vandrarmusslan i nedströmsliggande sjöar Roxen och Glan. Under 2019 genomfördes en återinventering av 20 lokaler i Göta kanal och Motala ström, mellan Bråviken och Vänern.

Provtagning i Göta kanal. Foto: Vätternvårdsförbundet.

Läs mer om studien här, och hela rapporten här.

Utförare: Högskolan i Borås
Finansiärer: Vätternvårdsförbundet, Vänerns vattenvårdsförbund, Havs- och vattenmyndigheten, Linköpings kommun, Länsstyrelsen i Östergötlands län.
Tid: sommar 2019 – vår 2020

 

Lake-projektet

Laken är en av de två arter i Vättern som har potential till ett ökat uttag. Ett samverkansprojekt ska nu bidra till information om lakens utbredning, storleksfördelning, effekter på övriga ekosystemet samt utveckling av fisket efter lake i sjön. Samverkan sker mellan yrkesfisket, SLU, fritidsfiskare och Vätternvårdsförbundet.

Finansiär: Leader Vättern
Tid: 2018 – 2020

 

Sidan senast uppdaterad 4 augusti 2020
 

Comments are closed.

Translate »