2020 var rekordvarmt i Vättern

januari 27, 2021

 

Temperaturen i Vätterns ytvatten fortsätter att öka. Medeltemperaturen under kalenderåret 2020 var 11,3˚C och året därmed det varmaste som har uppmätts sedan 1950-talet. Jämfört med genomsnittet (för perioden 1998-2018) var 2020 1,4˚C varmare, och det tidigare rekordåret 2014 har ”överträffats” med 0,7˚C.

Vätterns rekordår speglar SMHIs resultat för hela landet: årsmedeltemperaturen i Sverige har varit högst under 2020 och överträffade 2014 med en halv grad. Även sett till hela Europa var 2020 varmast, och globalt platsar 2020 tillsammans med 2016 som de varmaste åren sedan mätningar började (Copernicus, NASA och NOAA).

De senaste 20+ åren har Vätterns ytvattentemperatur ökat med nästan 0,5˚C per årtionde. Denna ökning är världen över.

Årsmedeltemperatur i Vätterns ytvatten sedan 1998 (5 m djup). Trendlinjen (prickad linje) visar på takten för temperaturökningen, som är 0,48˚C per årtionde.

Årsmedeltemperatur i Vätterns ytvatten sedan 1998 (5 m djup). Trendlinjen (prickad linje) visar på takten för temperaturökningen, som är 0,48˚C per årtionde.

Temperaturavvikelse av Vätterns ytvatten jämförd med medel för 1998-2018.

Temperaturavvikelse av Vätterns ytvatten jämförd med medel för 1998-2018.

Ökningen i Vätterns temperatur är driven av höga temperaturer under vintern (januari-mars): Vintern 2020 var med 5,5˚C extremt varm, och vintermedeltemperaturen är den period på året som ökar generellt mest (0,7˚C per årtonde). Vintrar är inte tillräckligt kalla för att kyla ner Vätterns stora vattenmassa ordentligt, och detta temperaturöverskott tas sen med och påverkar resten av året. Däremot förblir somrarna i genomsnitt lika varma.

Säsongsmässiga trender i Vätterns ytvattentemperatur. Vinter (jan-mars), vår (april-juni), sommar (juli-sep), höst (okt-dec).

Säsongsmässiga trender i Vätterns ytvattentemperatur. Vinter (jan-mars), vår (april-juni), sommar (juli-sep), höst (okt-dec).

Enligt SMHIs beräkningar kan vi förvänta oss att denna temperaturökningen som vi redan har sett fortsätter. Mot slutet av detta sekel kan Vättern bli upp emot 3°C varmare (än SMHI:s referensperiod 1997-2015).

Högre vattentemperaturer påverkar fysikaliska, kemiska, biologiska och ekologiska processer i Vättern. Perioden där vattnet är skiktat kommer förlängas, och tiden med isläggning kommer bli kortare (eller så försvinner isen helt). Tillväxt av bakterier, växtplankton mm kan öka. Artsammansättning kan förändras ner mer värme-toleranta arter får en fördel, eller när gamla mönster och relationer mellan arter inte längre fungerar.

Vätterns ekosystem är unik med ett flertal kallvattenarter som röding, harr och glacialrelikter som pungräkan (Mysis relicta), som är anpassat till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Klimatförändringen kan även interagera med andra stressorer och så förstärka negativa effekter på Vätterns ekosystem.

Varmare vattentemperaturer kan även påverka Vätterns ekosystemtjänster som dricksvatten och dess kvalitet och friluftslivet.

Just klimatpåverkan på ekosystemet är utpekat som en av de största utmaningarna i Vättern, som i många andra sjöar bl.a. de nordamerikanska stora sjöar.

 

Läs mer

Woolway, R. I., et al. (2020), Global lake responses to climate change, Nat Rev Earth Environ 1, 338-403(2020), doi: https://doi.org/10.1038/s43017-020-0067-5

SMHIs Klimatologi 42Vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is i Vättern. Beräkningar för dagens och framtida klimatförhållanden.

O’Reilly, C. M., et al. (2015)Rapid and highly variable warming of lake surface waters around the globe, Geophys. Res. Lett., 42, 10,773–10,781, doi:10.1002/2015GL066235

Jonsson, T. och Setzer, M. (2015)A freshwater predator hit twice by the effects of warming across trophic levels, Nature Communications, 6:5992, doi:10.1038/ncomms6992

Last modified: 2021-01-28

Comments are closed.

Translate »