Miljöutmaningar

De största miljöutmaningarna för Vätterns ekosystem framåt bedöms bestå av miljögifter, invasiva arter och klimateffekterna. Läs mer i vattenvårdsplanen för Vättern. En viktig del i Vätternvårdsförbundet arbete är just att möta och belägga ”nya utmaningar” för att i tid förhindra att det leder till problem.

utmaningar

Miljögifter

Flera ämnen t.ex. dioxiner och PFOS är tydligt förhöjda i Vätterns ekosystem. Det framtida kemikaliesamhället kommer medföra ytterligare påverkan på Vättern genom att nya potentiella miljögifter tillförs. Problemet ”miljögifter” kan påverka såväl organismer själv (t.ex.reproduktionsstörningar) men även människa genom hälsoskador vid konsumtion.

Vättern är på grund av den långa omsättningstiden och sin näringsfattighet särskilt känslig för miljögifter. Framförallt organiska miljögifter är problematiska: de är stabila, bioackumulerande och giftiga. De bryts inte ned – eller bara mycket långsamt – och är därför länge kvar i miljön. De kan ansamlas i levande organismer (bioackumulation) och anrikas i näringskedjan (biomagnifikation).

Halter i vattnet är vanligtvis låga i Vättern men vissa anrikas i sediment eller t.ex. fisk. De “gamla” miljögifterna som dioxin och PCB sjunker sedan användningen reglerades. Förekomsten av “nya” miljögifter (t.ex. PFAS) behöver följas upp och deras utsläppskällor åtgärdas.

Halter av dioxin och dioxinliknande PCB:er i röding från Vättern. Halterna är fortfarande höga, men fortsätter att gå ner.

 

Naturlighet i ekosystem

Idag har vi kännedom om cirka 15 så kallade främmande arter i Vättern, dvs arter som inte naturligt förekommer i sjön och har – avsiktligt eller oavsiktligt –  spridits till sjön av människan. Alla främmande arter ställer inte till med problem, men några är invasiva och kan då påverka den biologiska mångfalden och samhället. Invasiva främmande arter har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. De kan påverka och förändra hela Vätterns ekosystem och ställa till med stora problem genom att exempelvis konkurrera ut inhemska arter och sprida sjukdomar. Invasiva främmande arter bedöms vara ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden på global nivå.

I broschyren Sprid inte främmande arter till våra sjöar finns information hur man känner igen några “värstingar” samt tips på vad man själv kan göra.­

 

Klimateffekter

Vättern karakteriseras som ett kallvattenekosystem med arter och förhållande som är typiska för kallt vatten. Vätterns typiske kallvattenarter som t.ex. röding är anpassat till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Högre vattentemperaturer kan leda till negativa konsekvenser för detta unika ekosystem, och kan tänkas påverka ekosystemtjänster som dricksvatten och friluftslivet. Sedan 1980-talet har temperaturen i ytvattnet redan ökat med 2-3C, och klimatförändringen utgör ett långsiktigt miljöproblem då det hotar förutsättningarna för hela kallvattenekosystemet Vättern.

Läs gärna SMHI:s klimatmodellering för Vättern: SMHI Klimatologi 42: Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern.

 

Läs mer i Vattenvårdsplanen för Vättern som behandlar uppsatta miljömål och hur det går i Vättern. Bilden nedan bedömd utfall av uppsatta miljömål för Vättern år 2020 (bedömt som procent per generationsmål där Ja=grönt, Nära=gult, Nej=rött)

delmal-summering-2020

Sidan senast uppdaterad 4 augusti 2020
 

Comments are closed.

Translate »