Miljöövervakning

I Vättern har kontinuerliga provtagningar ägt rum sedan 1960-talet. Tillsammans med vissa mynningsstationer och utflödet kallas detta samordnad nationell miljöövervakning och denna bedrivs enligt särskilt upprättat program. Det är Vätternvårdsförbundet som ombesörjer att denna samordning blir så vetenskapligt , ekonomiskt och miljömässigt effektivt som möjligt. I tillrinnande vattendrag och sjöar runt Vättern bedrivs ytterligare provtagningar i andra regier t ex sk recipientkontroll, biologisk återställning eller i särskilda åtgärdsområden.

Inventering av undervattensväxter i Vättern (Vadstenaviken). (Foto: Vätternvårdsförbundet)

Syftet med dessa undersökningar är att få veta hur Vättern mår: För att följa upp vattendirektivets och miljömålens krav, för att upptäcka problem samt följa åtgärder. Data används dessutom som underlag i miljöprövningar, och inom forskningen.

Miljöövervakning genomförs enligt fastställda metoder och av ackrediterade provtagare och laboratorier – för att säkerställa att resultat är jämförbara både över tid och rum.

Exempel på ingående moment är:

  • Vattenkemi i utsjön, i (vissa) tillflöden och i Motala Ström
  • Växtplankton och djurplankton
  • Bottenfauna
  • Glacialrelikter
  • Undervattensväxter
  • Fisksamhället
  • Deposition
  • Miljögifter i sediment och biota

Resultat sammanfattas i förbundets rapporter, och (rå)data finns tillgängliga via Vätternkartan och bl.a. SLUs Miljödata MVM.

Vattenprovtagning i regn på Vättern. (Foto: Medins Havs-och Vattenkonsulter)

Vattenprovtagning i regn på Vättern. (Foto: Medins Havs-och Vattenkonsulter)

Provtagning av plankton på Vättern (Foto Medins Havs-och Vattenkonsulter)

Provtagning av plankton på Vättern (Foto: Medins Havs-och Vattenkonsulter)

 

Sidan senast uppdaterad 23 juli 2020
 

Comments are closed.

Translate »