Så mår Vättern

Vättern mår idag förhållandevis bra: sjön är en näringsfattig klarvattensjö med ett för svenska sjöar enormt siktdjup som är på samma nivå (återigen) som för 100-120 år sen. Fosforhalten är låg. Växt- och djursamhället tyder på en överlag välmående sjö. Halter av de flesta metaller och miljögifter är låga och/eller sjunkande.

Vättern var under mitten av 1900-talet tydligt påverkad av pågående urbanisering och industrialisering varvid sjön blev påtagligt näringsberikad pga. obefintlig rening av process-och avloppsvatten, miljögifter såsom PCB, dioxin och DDT steg.

Idag är de tidigare stora miljöhoten i stort sett åtgärdade och sjön befinner sig när det gäller vattnets klarhet på en nivå motsvarande tidigt 1900-tal. I olika bedömningssystem så mår Vättern förhållandevis bra även om det fortfarande finns synder kvar att åtgärd från förr samt nya tillkommande farhågor.

Sedan slutet på 1800-talet mäts siktdjupet i Vättern – ett mått för mängden av partiklar i vatten. Siktdjupet är naturligt väldigt stor i Vättern, kring sekelskiftet 1900 har 16-18 m uppmätts. Sen minskade siktdjupet reellt på grund av eutrofiering, men började återhämta sig under 1990-talet. Nu kan man återigen mäta upp till 16 m siktdjup – som för över 100 år sen.

Siktdjup (vårmaximum) i Vättern.

 

Vättern är en naturlig näringsfattig sjö. Under 1960/1970-talet var sjön dock övergödd (eutrofiering) pga. utsläpp av näringsämnen (fosfor) från avloppsreningsverk, jordbruk mm. Genom förbättrad reningsteknik och andra åtgärder minskade utsläppen och fosforhalterna är återigen väldigt låga (< 4 µg/L).

Totalfosforhalt i Vättern sedan 1960talet.

 

Halter av metaller och de flesta miljögifter i vatten är låga. Metallhalter i vatten (koppar, zink och bly) klassas  överlag som mycket låga och dessutom sjunkande (zink och bly), och i höjd med den s.k. bakgrundshalten. Enligt Vattenförvaltningen är Vätterns status ”god” med avseende på koppar, zink och bly och ligger långt under Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (gränsvärden för ”otjänligt” dricksvatten ligger 100 (bly) till 2000 (koppar) gånger högre än halter i vatten).

Blyhalt i Vätterns vatten. Streckad linje – s.k. bakgrundshalter för svenska sjöar, genomgående linje – ”mycket låga halter” enligt Naturvårdsverket.

 

Halter av dioxin och dioxinliknande PCBer i fisk (röding) sjunker sedan 1960-talet pga. reglering. Halterna är fortfarande förhöjda och Livsmedelsverket har därför infört kostrekommendationer för fet fisk från (bl.a.) Vättern. Den sjunkande trenden håller dock i sig. Samma trend återspeglas i andra system, t.ex. i mätningar i sillgrissleägg och fisk från andra svenska sjöar. Läs mer om miljögifter här.

Halter av dioxin och dioxinliknande PCB:er i röding från Vättern. Halterna är fortfarande förhöjda, men fortsätter att gå ner.

 

Vätterns vatten utgör idag ett ypperligt råvatten för dricksvattenproduktion och sjön försörjer ca 280 000 personer med dricksvatten. Tack vare omfattande lagkrav och uppföljning får medvetenheten om Vätterns värden betraktas som god!

spegelblankt
För att ta del av hur Vättern mår rekommenderar vi dig kika på Vätternvårdsförbundets tre styrdokument. Dessutom finns det flera öppna nationella källor t ex sk Vattenförvaltning som kompletterar kunskapsunderlag. Självklart är Du välkommen med frågor till Vätternvårdsförbundet!

 

Vattenvårdsplan för Vättern

Innehåller samlad bedömning av miljötillstånd och åtgärder för att säkerställa Vätterns övergripande värden. Vattenvårdsplanen är uppbyggd enligt de nationella miljökvalitetsmålen och fastställd vid ordinarie förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet. Vattenvårdsplanen är ett frivilligt dokument skriven på ett överskådligt vis med enkla diagram över sk indikatorer för olika delmål.

vattenvardsplan

 

Förvaltningsplan för fisk och fiske

Den första “fiskeplanen” togs fram 2010 (Rapport 110). En revidering gjordes för perioden 2015-2022 med  bedömning av fiskbeståndens status i Vättern samt vilka faktorer som påverkar bestånden, främst hur ett hållbart fiske kan bedrivas i sjön men även åtgärder som förbättrar förutsättningar för fiskbestånden i sig. Förvaltningsplanen är ett frivilligt dokument framtagen i samverkan med brukare (olika fiskande kategorier) skriven på ett överskådligt vis med enkla diagram över olika fiskarters beståndsstatus.

fiskeplanen

 

Bevarandeplan för Natura 2000 i Vättern

Innehåller bedömning av sk bevarandestatus för de värden som är utpekade i Natura2000. Natura 2000 utgör ett nätverk av särskilt skyddsvärda miljöer inom europeiska gemenskapen. För ett av skyddsvärdena (kod 3103) utgör Vättern drygt 30% av allsammantagen areal inom EU.

bevarandeplan-framsida

 

Sidan senast uppdaterad 19 augusti 2020
 

Comments are closed.

Translate »