Ny rapport: Inventering av flodnejonöga

november 19, 2021

 

Sommaren 2020 inventerades flodnejonöga i sex Vätternbäckar samt Kallebäcken i Jönköpings och Habo kommun. Syftet med inventeringen, som genomfördes av Länsstyrelsen i Jönköpings län, var att undersöka huruvida de senaste årens restauraringsåtgärder bidragit till att förbättra vandringsmöjligheterna för flodnejonögat i Vättern.

Nättingfälla i Knipån. Foto: Länsstyrelsen

Totalt fångades 502 individer av flodnejonöga, varav 435 av dessa fångades i Dunkehallaån. Undersökningen visade att åtgärdsarbetet i de inventerade Vätterbäckarna sannolikt har förbättrat vandringsmöjligheterna för arten i minst fyra av vattendragen – Dunkehallaån, Rödån, Knipån, och Tabergsån, samt i tillflödet Kallebäcken. I dessa bäckar fångades flodnejonöga högre upp i vattendragen än vid tidigare inventeringar.

Flodnejonöga i Dunkehallaån. Foto: Länsstyrelsen

I Lufsebäcken samt Skrämmabäcken fångades däremot inga flodnejonögon. I Lufsebäcken har flera åtgärder genomförts, exempelvis utrivning av tre dämmen i den nedre sträckningen av ån närmast Vättern. Dock inkom en rapport om att flodnejonöga observerats leka nedströms det nu utrivna första vandringshindret cirka 100 meter upp i bäcken. Att flodnejonöga ej fångades uppströms detta behöver inte betyda att de inte kan forcera de utrivna hindren, anledningen kan vara att bra reproduktionsområden finns nedanför. Skrämmabäcken har tidigare bedömts som olämpligt lekhabitat för öring och flodnejonöga. Bäcken har även en svårpasserbar vägtrumma. Det är därför svårt att avgöra om vandringshinder, olämpligt lekhabitat eller vattenkemi är anledningen till att arten inte fångades i vattendraget.

Flodnejonögat hör till klassen rundmunnar (Cyklostomata). Foto: Länsstyrelsen

Åtgärdsarbetet i Vätterns tillflöden en framgångssaga. Sedan början av 1990-talet har åtgärdstakten varit hög vilket inneburit att den totala beräknade smoltproduktionen av öring till Vättern ökat med hela 50 %. Det arbete som genomförts och som nu pågår syftar till att förbättra de livsnödvändiga miljöerna i tillflödena för fisk, och annan vattenanknuten fauna. Åtgärderna är inte bara till nytta för arten öring då både den sjöle-vande harren och flodnejonögat använder tillflödena som reproduktionsområde. Sammantaget ger åtgärdsarbetet positiva effekter för hela ekosystemet som är till gagn för människan, miljön och samhället.

Läs rapporten här: Flodnejonöga. Inventering av sju tillflöden till Vättern 2020

 

Last modified: 2021-11-19

Comments are closed.

Translate »