Forskare märker röding i Vättern

augusti 13, 2021

 

Nu startar ett stort projekt i Vättern för att samla in information om rödingens beteende och rörelsemönster samt dess överlevnad vid återutsättning. Metoden som används är modern fiskspårningsteknik, akustisk telemetri, där fisk märks med små sändare vars signaler fångas upp av mottagande hydrofoner (s.k. loggrar) som placeras ut på strategiska platser i sjön. Resultatet kommer vara ett viktigt underlag för den framtida förvaltningen av rödingen. Ovan foto: Markus Lundgren.

Syfte och bakgrund

Utveckling av fiskspårningstekniken akustisk telemetri har på senare år gjort det möjligt att samla in högupplöst beteendedata på vild fisk över stora ytor. Information som tidigare varit väldigt svår och arbetsintensiv att samla in i stora sjösystem, och som krävt omfattande destruktiv provtagning av stora mängder vild fisk, kan nu införskaffas med liten arbetsinsats via ett betydligt färre antal fiskindivider. Tekniken har potential att väsentligt förbättra möjligheterna till en mer kunskapsdriven och ekosystembaserad förvaltning i stora sjösystem.

Vättern har ett unikt fisksamhälle, med flera fiskarter som balanserar på gränsen av sina biologiska toleransnivåer. Vätterns karaktärsart, den storvuxna rödingen, är en ishavsrelikt med internationellt bevarandevärde som lever i utkant av artens utbredningsområde. Rödingbeståndet i Vättern är det största och mest värdefulla i Sverige. Arten är också av stor vikt för fisket i Vättern. Ett högt fisketryck, höga naturvärden och yttre miljömässiga faktorer, så som ökad vattentemperatur i Vättern, ställer höga krav på fiskeregler som gör fisket hållbart. Akustisk telemetri bedöms vara en användbar metod för att fylla kunskapsluckor som idag begränsar utveckling och optimering av fiskeriförvaltningen i Vättern.

Det primära målet med projektet som nu startas är att utvärdera funktionen hos nuvarande fiskeförbudsområden som används för att skydda rödingen i Vättern, men kommer även att ge annan värdefull information. Kartläggningen kommer bland annat att:

  • visa var och när rödingen uppehåller sig inom tre fiskeförbudsområden och bidra till att öka kunskapen om hur rödingen nyttjar områden utanför förbudsområdena. Resultatet kan användas för att utvärdera hur effektiva nuvarande fiskeförbudsområden är, för att skydda rödingen.
  • ge en bild av hur röding fångad på vertikalfiske, en modern form av pimpelfiske, klarar sig vid återutsättning. Vi vet att mycket fisk sätts tillbaka i sportfisket och att överlevnaden på återutsatt fisk har betydelse för rödingbeståndets utveckling.
  • ge ökad kunskap om rödingens beteende och vandringar både vertikalt och horisontellt.
  • kunna användas som ett underlag för att bedöma mängden röding och fisketrycket.

Projektets genomförande

Arbetet innefattar att märka minst 90 rödingar med hydroakustiska sändare, se bild, samt placera ut över 50 mottagare runt om i Vättern. Sändarna skickar ut ID-kodade ljudsignaler som detekteras, avkodas och tidstämplas av mottagarna (hydroforer) som placeras ut inom det område där man vill spåra fisken. Merparten av fiskarna kommer fångas, märkas och återutsätts inom fiskeförbudsområdena. Planerad fördelning är 60 rödingar fångade inne i fiskeförbudsområdena (20 per område) samt ytterligare 30 individer fångade utanför förbudsområdena (10 individer utanför respektive förbudsområde). Fisken fångas med sportfiske då det bedöms vara det skonsammaste sättet att få tag på fisk till försöket. Sändarna placeras i fiskens bukhåla genom ett litet välbeprövat kirurgiskt ingrepp direkt ute på sjön och återutsätts därefter så snabbt som möjligt. Fisken har inget yttre märke så det enda som syns på en märkt röding är ett litet snitt på buken, se bild nedan, som läker inom några veckor. Om en märkt fisk fångas och man hittar märket när fisken rensas ska sändaren skickas in till Länsstyrelsen i Jönköping, Fiskeenheten, 551 86 Jönköping. När märket skickas in ska information om fångstplats, fångstdatum, längd och vikt (orensad) bifogas. Om foto på fisken finns tillgängligt är vi tacksamma om även det kan skickas in. Projektet kommer i ett första skede att pågå hela 2021 och 2022, med förhoppning om att kunna fortsätta även under 2023. Sändarnas batteri har en livslängd på runt tre år.

På bilden framgår den typ av sändare som respektive röding förses med. Foto: Michael Bergström

Projektet är ett samarbete mellan SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och länsstyrelserna runt Vättern. I projektet, som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten samt Länsstyrelsen i Jönköping, deltar även forskare från Göteborgs Universitet, Linnéuniversitetet samt personal från Sportfiskarna.

För projektets genomförande finns särskild dispens från Länsstyrelsen (DispensFredningsområdenVättern) samt särskilda tillstånd för att genomföra djurförsök.

Kontaktuppgifter:

Anton Halldén, Länsstyrelsen i Jönköping, 010-223 60 00, 070-349-72 98, anton.hallden@lansstyrelsen.se

Daniel Rydberg, Länsstyrelsen i Jönköping, 010-223 63 59, daniel.rydberg@lansstyrelsen.se

Gustav Hellström, SLU, 070-372 72 58, gustav.hellstrom@slu.se

Daniel Palm, SLU, 076-786 91 76, daniel.palm@slu.se

Last modified: 2021-08-18

Comments are closed.

Translate »