Liksom andra levande växter och djur kan fisk och kräftor drabbas av olika former av sjukdomar. Sjukdomssymtom hos fisk och kräftor kan uppstå av många olika anledningar, såsom infektion med bakterier, virus, svamp eller parasiter (patogener). Även dåliga vattenförhållanden kan göra fisken sjuk. I naturliga vatten finns en mängd olika potentiella patogener som kan orsaka problem för fisk och kräftor. Så länge som fisken inte stressas på något sätt har den dock normalt god förmåga att stå emot naturligt förekommande patogener. Allvarligare sjukdomsutbrott kan ske t ex om fisken stressas av t ex dåliga miljöförhållanden, störning av människan, eller om nya patogener tillförs som fiskarna eller kräftorna inte är vana vid. Ett av de tydligaste exemplen är kräftpest som bidragit till att flodkräftan idag är akut utrotningshotad i Sverige. Ett varmare klimat riskerar att öka risken för spridning av sjukdomar. För att bevara våra naturliga fiskbestånd i livskraftiga populationer är det viktigt att inte bidra till att öka risken för spridning av sjukdomar. Har sjukdomar och parasiter drabbat ett vatten kan det vara svårt att få bort dessa och dessutom riskerar smittan att spridas vidare till andra vatten, antingen genom ytterligare fiskförflyttning eller nedströms via avvattnande vattendrag. Mer information om fisksjukdomar hittar du hos SVA.
Sjukdomar och parasiter i Vättern
Det finns många naturliga sjukdomar och parasiter i Vättern. På senare år har dock vissa parasiter och sjukdomar ökat i omfattning och även sådana som inte har sitt ursprung i Vättern har påträffats. Parasiterna kan vara i form av svampar, kräftdjur, spordjur, maskar m.m. Dessutom är bakterier vanligt förekommande. På hösten när öring och röding leker är det inte ovanligt att fiskar med tydliga svampangrepp påträffas. Det här är oftast naturligt och beror bland annat på att fisken går tätt och får skador i samband med leken där svampen kan få fäste. Om vattnet är varmt och flödena i tillrinnande vattendrag lågt kan situationen förvärras. Hösten 2018 noterades bland annat större mängder med öring som dött pga svampangrepp i Hökesån inne i Habo. Länsstyrelserna se väldigt gärna att allmänheten lämnar in rapporterar om sjuk fisk påträffas.
Harr angripen av svamp i Rödån, Habo kommun våren 2015.
Exempel på parasit på sik i Vättern (Foto: Anders Asp).
Användning av betesfisk
Vid fiske med betesfisk i någon form finns en risk för smittspridning. Gällande lagstiftning säger att fisk inte får flyttas från ett vatten till ett annat, i Vätterns fall innebär det att fisk inte får användas i vattnet om den inte kommer från Vättern eller uppströms Vättern (Vätterns avrinningsområde). Syftet med lagstiftningen är att begränsa smittspridningen mellan vatten. Om betesfisken som används har varit fryst minskar risken för spridning eftersom vissa bakterier och parasiter dör av kylan, dock finns det fortfarande vissa mikroorganismer som klarar detta. I kustvattnen i Sverige och utomlands är parasittätheten betydligt högre än i inlandsvattnen vilket gör det extra viktigt att inte blanda kustvattensfisk med inlandsvattenfisk.
Rapportera in sjuk fisk
Om du påträffar fisk och/eller kräftor med sjukdomssymptom är det väldigt bra att rapportera in det via SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) RAPPORTERA SJUK FISK . Mer information finns hos SVA och Havs- och vattenmyndigheten.