Var leker rödingen i Vättern?

juni 26, 2019

 

Under tre år pågår en inventering av rödingens lekområden i Vättern. Inventeringen ska svara på om fler lekområden används idag än för cirka 10 år sedan då beståndsstatusen för Vätterns röding var betydligt sämre. Undersökningen har kunnat konstatera lek på historiska lekområden som inte använts för lek vid tidigare inventeringar vilket är mycket glädjande.

Eftersom Vätterns storröding är ekologiskt betydelsefull så har arten undersökts regelbundet, bland annat genom riktade så kallade lekprovfisken. Sådana provfisken sker inom artens förmodade lekområden under dess lekperiod, och har utförts årligen mellan 2004 och 2009. Sammantaget pekar de senaste årens fiskeribiologiska undersökningar på att den negativa trenden har brutits. Även de ökade rödingfångsterna inom yrkes- och sportfisket antyder en fortsatt gynnsam beståndsutveckling. Det har dock varit oklart hur beståndsutvecklingen har påverkat leken samt nyttjandet av tillgängliga lekområden.

För att utreda om beståndstillväxten har lett till ökat nyttjande av tillgängliga lekplatser, så inventeras samtliga förmodade lekplatser mellan 2017 och 2019. Tidigare undersökningar har lyckats identifiera 48 förmodade lekplatser. Utöver detta finns även 18 ytterligare möjliga lokaler.

Hittills har man i undersökningen sett att det finns fler lekande rödingar och konstaterat rödinglek på nya möjliga lokaler och på lekplatser som inte nyttjats under de senaste 40–60 åren. Ett exempel på en sådan plats är Gotten i nordvästra Vättern som ligger i anslutning till lekgrundet Höjen. På Höjen har man funnit lekande hannar, dock inte honor som krävs för att verifiera att lekplatsen används för lek. Detta är mycket positiva resultat som är till stor nytta för den framtida förvaltningen av rödingbeståndet i Vättern.

Om rödingen i Vättern
Vättern har idag Sveriges största rödingbestånd som dessutom är ett av de mest sydligt belägna i landet. Vätterrödingen tillhör en storvuxen typ kallad storröding och är en av Vätterns viktigaste pelagiska rovfiskar.

Om provfiskemetoden
Undersökningen genomförs i huvudsak genom att lägga nät på rödingens lekplatser. Vid undersökningen vägs, mäts och könsbestäms varje enskild röding och förses med ett synligt individuellt märke (Floy Tag) med löpnummer och adressen till SLU:s Sötvattenslaboratorium (fångar du en märkt fisk kan detta rapporteras till SLU). Några millimeter av fenan sparas också för framtida genetiska studier. När dessa moment är klara återutsätts rödingen levande. Metoden har visat sig vara skonsam för rödingen.

Last modified: 2019-06-26

Comments are closed.