Temperatur i Vättern 2018

januari 30, 2019

 

Efter denna rekordsommar 2018 – som var den varmaste sedan temperaturmätningar började i Vättern – väntade vi med spänning på nyårsdagen för att se hur detta påverkade årsmedeltemperaturen.

Medeltemperaturen i ytvatten (5 m djup) sett över hela året var 10,4°C. Därmed hamnar 2018 ”bara” i Top4 över de varmaste åren, på första plats kommer rekordåret 2014 med 10,6°C. Temperaturen var 0,6°C högre än jämförelseperioden 1998-2010.

Vad som ”räddade” året var den relativt kalla vårvintern och våren, som sänker årsmedeltemperaturen och gjorde att sjön kyldes ner ordentligt. Utan det hade sommaren blivit ännu varmare.

Ytvattentemperatur i Vättern (årsmedel) från 1998-2018. Jämförelse med medelvärde 1998-2010 (röd linje).

Vätterns temperatur har ökat stadigt sedan mätningar började i mitten av 1900-talet, och ökningen sker nu allt snabbare. De senaste 20 åren har temperaturen stigit med i genomsnitt 0,36°C per dekade. Denna ökningen ligger ungefär i samma storleksordning som har uppmätts i andra sjöar.

Under vanliga år är det framförallt avsaknad av riktigt kalla vintermånader som driver denna temperaturökningen. Det gör att Vättern inte blir tillräckligt nedkyld jämfört med för 50 eller 60 år sen, och börjar då den säsongsmässiga uppvärmningen under våren på en redan förhöjd nivå.

Enligt SMHIs beräkningar kan vi förvänta oss att denna temperaturökningen som vi redan har sett fortsätter. Mot slutet av detta seklet kan Vättern bli upp emot 3°C varmare, och isfri.

Högre vattentemperaturer kan leda till negativa konsekvenser för Vätterns unika kallvattenekosystem, och kan tänkas påverka ekosystemtjänster som dricksvatten och friluftslivet. Kallvattenarter som t.ex. röding är anpassat till och beroende av kallare vattentemperaturer, särskilt under känsliga livsstadier. Även relationer mellan arter kan påverkas, t.ex. att fenologiska händelser så som äggkläckning inte längre är synkade (”trofisk mismatch”). Just klimatpåverkan på Vätterns ekosystem är utpekat som en av de största miljöutmaningarna.

Läs mer:

SMHIs Klimatologi 42: Vattennivåer, tappningar, vattentemperatur och is i Vättern. Beräkningar för dagens och framtida klimatförhållanden.

O’Reilly, C. M., et al. (2015), Rapid and highly variable warming of lake surface waters around the globe, Geophys. Res. Lett., 42, 10,773–10,781, doi:10.1002/2015GL066235

Jonsson, T. och Setzer, M. (2015), A freshwater predator hit twice by the effects of warming across trophic levels, Nature Communications, 6:5992, doi:10.1038/ncomms6992

Last modified: 2019-01-30

Comments are closed.