Röding (Salvelinus alpinus (sydsvenska bestånd)

 

Särskild status: Typisk art (indikator) för Vätterns N2000-habitat

Allmänt

Rödingen är Vätterns karaktärsart nummer ett och beståndet betraktas som ett av Sveriges mest värdefulla fiskbestånd. Röding är en kallvattensälskande laxfisk som kan skiljas från t.ex. lax och öring genom sina mycket små fjäll samt ljusa fläckar på mörk botten i stället för tvärtom. Rödingen är en vacker fisk som i Vättern ofta är silverblank men kan skimra i orange – grönt. Före, under och efter leken byter fisken skepnad då fram för allt hanarna antar en klarröd färg och får tydligt vita fenkanter. Rödingen i Vättern, eller storrödingen som den också kallas, räknas in bland istidsrelikterna (glacialrelikterna) eftersom den levt kvar i sjön sedan inlandsisens avsmältning. Röding är relativt vanlig i norra delen av landet men de sydliga bestånden är hotade. Senaste dryga hundra åren har 70 % av alla rödingbestånd söder om Dalälven slagits ut. Rödingen hotas bland annat av ett varmare klimat, näringstillförsel och introduktion av främmande arter.

Storrödingen i Vättern leker första gången när den är 6-8 år, honorna är då 40-55 cm långa och hannarna 35-45 cm. Vid leken som sker mellan mitten av oktober och mitten av november söker sig lekfiskarna in till grundområden. Leken kan förekomma på uppstickande grund som t.ex. Rosenlundsgrundet, större grundområden som Flisen och Tängan eller utmed vissa strandavsnitt. Det finns ett drygt 40-tal dokumenterade eller troliga lekplatser i Vättern. Kontinuerliga undersökningar genomförs av rödingens lekområden. Rödingleken börjar först i norra delen av Vättern för att i södra delen av sjön vara som intensivast ett par veckor senare. Leken pågår ett par veckor men utlekt fisk finns ofta kvar på lekplatserna en tid efter leken. Bottnen på lekplatserna består vanligen av lager av sten med en diameter på upp till 20 cm och lekdjupet kan variera från en knapp meter ned till 8-10 meter, vanligen sker dock leken på 1-5 meters djup. Rödingens lek är ett fantastiskt skådespel som kan bevittnas på flera platser runt Vättern, bland annat i hamnarna i Huskvarna och Gränna. Den fysiska miljön på rödingens lekplatser är i stort sett opåverkad av mänskliga aktiviteter varför inga direkta åtgärder görs för att förbättra reproduktionsmöjligheterna. I samband med exploateringar, t ex vid hamnar, tas dock extra stor hänsyn till rödingen. Vid ombyggnaden av Gränna hamn 2013 lades till exempel en betydande mängd nytt lekmaterial ut som visats sig fungera väl som lekplats.

Under vintern ligger rödingrommen nedbäddad bland stenarna fram till kläckningen på våren. Efter kläckningen ligger gulesäcksynglen kvar nere i lekbädden några veckor innan de kryper upp. Efter att gulesäcken är förbrukad är troligen större djurplankton (t.ex. hoppkräftor) under en kortare period en viktig födogrupp, i takt med att rödingarna tillväxer utgör därefter glaciala kräftdjur som vitmärla och pungräka en viktig föda upp till 30 cm då rödingen successivt övergår till att äta fisk. För större, fiskätande, rödingar består födan till stor del av nors, siklöja och storspigg.  I Vättern lever rödingen i områden med större dju, både nära botten och uppe i fria vattenmassan (pelagialen) och saknas i norra skärgårdsområdet. Vanlig storlek på vuxna rödingar är 1,5 – 2 kg, men det förekommer fisk upp emot 10 kg.

Rödingen är en viktig art både för yrkes- och sportfisket i Vättern. Senare år har det fångats runt 30 ton röding i Vättern varje år, se diagram nedan. Därutöver tillkommer en betydande mängd fisk som återutsätts. För att erhålla ett långsiktigt hållbart fiske finns en mängd fiskeregler med syfte att undvika allt för stort uttag av röding. Viktiga regler är till exempel minimimått (50 cm), fångstbegränsning i sportfisket (max två fiskar per person och dygn), fredningsområden vid lekplatser, totalfredade områden, begränsning av yrkesfiskets nätlängd och maskstorlek. För mer info om fiskereglerna se rubriken fiskeregler. Fisketrycket på rödingen är högt men uttaget bedöms ändå vara långsiktigt hållbart.

Rödingen är en fet fisk som tyvärr har tydligt förhöjda halter av organiska miljögifter (främst dioxiner) i Vättern. Halterna är inte så höga att det påverkar rödingbeståndet men människor ska inte äta för mycket röding från Vättern utan följa kostrekommendationerna från Livsmedelsverket.

Beståndsstatus i Vättern

Rödingbeståndet i Vättern utgör landets enskilt största och mest skyddsvärda bestånd. Den tidigare negativa trenden har brutits och beståndet bedöms idag som måttlig, under förbättring. Beståndet är dock sårbart för framtida hot såsom överfiske och påverkan av klimatförändring. Sannolikt har rödingens föryngring (rekryteringen) redan påverkats negativt av ett varmare klimat och förekomsten av signalkräftor vilket gör beståndet extra känsligt för tillkommande påverkan från exempelvis fiske. Fisket efter röding bör därför inte öka.

Rödingen i Vättern växer förhållandevis snabbt, men under 2000-talet har tillväxthastigheten avtagit och rödingens kondition försämrats. Mest sannolikt är förändringarna en naturlig effekt av ökad konkurrens om föda till följd av ökade tätheter av både röding, öring och lake. Dessutom har näringstillgången i Vättern sannolikt påverkat bytesfisken, inte minst siklöjan, vilket minskat den tillgängliga födan för vuxen röding. Unga rödingar konkurrerar sannolikt om födan med det starka beståndet av sik. Senaste decenniet har antalet riktigt stora rödingar (> 4 kg) minskat vilket bedöms vara en effekt av minskad tillväxt i kombination med högt fisketryck. De stora rödingarna är viktiga för beståndet då stora honor har fler och större romkorn som ger en livskraftig avkomma.

roding-graf-status

Diagram till vänster: Fördelning mellan fångst av röding från yrkesfisket respektive fritidsfisket 1988-1992, 2000, 2003, 2010 och 2015. Diagram till höger: Uttaget (ton) från yrkesfisket och fritidsfisket för röding 1998-2014.

                                                                           

Fångst per nätnatt i biomassa för röding av yrkesfiskare                                                             Fångst per nätnatt i biomassa för röding vid provfisken

Vidare läsning

Artfakta röding – Artdatabanken
Förvaltningsplan för fisk och fiske i Vättern 2017-2022 – Röding
Äta fisk ifrån Vättern?
Fisketips – Röding
Vätternfakta nr 5:2018, Utvärdering av överlevnaden hos återutsatt röding i Vättern vid trollingfiske och vertikalfiske
Rödingrapport F-län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande nr 2015:38
Resursöversikt – Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018

Sidan senast uppdaterad 25 juli 2019
 

Comments are closed.