Övervakning och undersökningar

Trots att historiska data över Vätterns harrbestånd saknas bedöms beståndet ha minskat sedan 1980- och 1990-talet och anses i dagsläget vara svagt. Orsakerna till nedgången är inte helt klarlagda, men troligtvis handlar det om en kombination av ett flertal olika faktorer som samverkar. Exempel på tänkbara faktorer som har lyfts fram är ökad födokonkurrens, högre vattentemperaturer sommartid i Vättern, ökad rompredation på lekplatserna, samt att Vättern har blivit näringsfattigare. En tendens till återhämtning har dock kunnat urskiljas sedan år 2012. Någon tydlig förklaring till denna återhämtning finns inte, vilket förmodligen beror på att det föreligger en fördröjning från det att en förändring sker till dess att den får genomslag i harrbeståndet.

harr-boxar-rom

Boxar med befruktad rom från harr i Gagnån våren 2013 (Foto: Sandra Nordquist).

En löpande övervakning av harren i Vätterns tillflöden i samband med dess lek har pågått sedan år 1997 och våren 2013 genomfördes den hittills störts inventeringen av harr i Vätterbäckarna sedan slutet av 1980-talet (Vättern-FAKTA 6:2013). Under år 2012 och 2013 har en tendens till ökning i antalet lekfiskar kunnat urskiljas. Sedan hösten 2009 övervakas harren även ute i Vättern via så kallat flugutterfiske. (Vättern-FAKTA 2:2013). Fångsterna vid fluguttringen har visat en uppåtgående trend sedan övervakningen påbörjades.  Även rapporter från sportfiskare tyder på en uppgång under år 2013.

Trots att harrfisket i Vättern historiskt har varit av stort intresse för framförallt sportfisket finns det förhållandevis lite information dokumenterad åtminstone om man jämför med de övriga laxfiskarterna i Vättern såsom röding, öring, lax och sik.  Det har dock i olika omgångar genomförts riktade undersökningar av harren i Vättern och dess tillflöden. Dels utförde Fiskeriverkets utredningskontor i Jönköping ett antal utredningar och inventeringar under 1980- och 1990-talet, dels pågår ett omfattande arbete sedan år 2008. Bland annat har harrens kondition (Vättern-FAKTA 3:2012) och tillväxt (Vättern-FAKTA 1:2013) undersökts. Vid dessa två undersökningar konstaterades bland annat att den harr som fångades år 2007 inte hade sämre kondition jämfört med år 1987, samt att tillväxten för harr i Vättern var sämre under perioden 2009-2012 i förhållande till perioden 1987-2001. Med andra ord tog det längre tid för en enskild harr att uppnå en given längd år 2012 jämfört med en harr som levde cirka 20 år tidigare, men harren år 2012 var inte smalare än tidigare. Vidare har studier av öringtätheterna i de nedre delarna av Vätterns tillflöden (Vättern-FAKTA 6:2012) och romöverlevnaden (Vättern-FAKTA 4:2014) genomförts för att studera konkurrens och predationsförhållanden. Någon ökning i öringtätheterna kunde inte konstateras och underlaget i rompredationsstudien var för litet och vissa stödparametrar saknades även för att kunna dra några långtgående slutsatser.

Sidan senast uppdaterad 5 september 2018
 

Comments are closed.